Pokémon Go

Det finns väl ingen som har missat detta nya fenomen som tagit över världen.  Folk springer runt med telefonen i högsta hugg och letar pokémon. Visst är det fantastiskt. Vuxna människor som lägger tid på att leta efter en påhittat tecknad figur. Jag bara måste älska det. Jag menar folk går ut och rör på sig. De går och cyklar flera mil för att kläcka sina ägg och ta pokéstops för att samla nya bollar. Alla pokéstops är dessutom sevärdheter vilket gör att man plötsligt vet vilka statyer och liknade som finns i sin stad helt plötsligt. 

Självklart spelar jag också.  Helt fantastiskt att vi en kväll kan ge oss ut på en kort jakt och komma hem två timmar senare. Man tar en omväg för att ta ett stopp eller för att se om det dyker upp någon rolig pokémon. Albin har börjat cykla till jobbet igen och man ser vuxna och barn överallt som strosar omkring. Man känner liksom en samhörighet med alla dem man möter som man ser spelar. Det roligaste är dem som skäms lite och lite diskret gömmer telefonen när man  möter dem och sedan smyger upp den när man gått förbi. Man ba We know what you're doing. 

Självklart har jag noterat att många gör sig illa och att olyckor händer.  Jag själv höll på att gå in i en lyktstolpe häromdagen. Men ändå, att folk går ut och rör på sig är underbart. 


Kl 22 en lördagkväll. Inget konstigt alls. 


Åkte hem vid halv tolv eller så. 
↑